Språklig jämlikhet är lagstadgad men inte självklar

Kampanjen Oma kieli – Eget språk baserade sig inte på någon politisk agenda utan uttryckligen på resultat från Språkbarometern, en undersökning som görs i landets tvåspråkiga kommuner vart fjärde år för att utvärdera hur språklagen fungerar i praktiken.

– Bakgrunden till Språkbarometern är att justitieministeriet har en lagstadgad skyldighet att följa upp hur de språkliga rättigheterna har förverkligats och hur de olika språkgrupperna upplever sin vardag och sina möjligheter att fungera på sitt eget språk, säger Linda Lindholm, specialsakkunnig på justitieministeriet.

Justitieministeriet har en lagstadgad skyldighet att följa upp hur de språkliga rättigheterna har förverkligats.

Dålig digital service på svenska

I Språkbarometern 2016 framgick det att det fanns problem med språkklimatet på tvåspråkiga orter. Enligt preliminära uppgifter från den färskaste barometern som publiceras snart, har möjligheten att få service på svenska inte förbättrats, åtminstone inte i lika hög grad som den finskspråkiga servicen.

– En tredjedel av de finskspråkiga tycker att servicen på det egna modersmålet har blivit bättre, men bara en av tio svenskspråkiga tycker detsamma. Generellt sett kan man säga att om språkklimatet var det stora problemet för fyra år sedan, så är servicen på svenska det stora utropstecknet i den färskaste Språkbarometern, säger undersökningens ansvariga forskare, PD Marina Lindell vid Åbo Akademi.

Möjligheten att få service på svenska har inte förbättrats, åtminstone inte i lika hög grad som den finskspråkiga servicen.

Nytt för Språkbarometern är språkgruppernas syn på digitala tjänster. Enligt undersökningen uppger drygt 30 procent av de svenskspråkiga att chattbotar och digitala assistenter fungerar på det egna språket, medan närmare 80 procent av de finskspråkiga säger detsamma.

– Det svenska försvinner i något skede i de digitala tjänsterna. Här finns mycket att förbättra, säger Lindell.

Tala ditt eget språk

Även riksdagens grundlagsutskott har i sitt utlåtande över statsrådets språkberättelse som avges vart fjärde år kommenterat att språkklimatet är en sak som behöver åtgärdas.

– Som ett led i att öka förståelsen mellan olika språkgrupper genomförde ministeriet därför i fjol höstas kampanjen Eget språk. Kampanjen fick ett gott bemötande och den blev delad på de sociala medierna där den nått framför allt unga människor, säger Linda Lindholm.

I kampanjen är det fotbollen som för människor samman över språkgränserna.

Människor som sammankommer kring något som förenar dem ofta snabbt hittar en gemensam melodi, oberoende av språk.

– I kampanjen förmedlar vi genom juniorfotboll budskapet att människor som sammankommer kring något som förenar dem ofta snabbt hittar en gemensam melodi, oberoende av språk. När man lär känna personer ur andra språkgrupper minskar i allmänhet fördomarna, säger Lindholm.

Kampanjens galjonsfigur utåt var Tim Sparv, hemmahörande i Oravais i Österbotten, kapten för Finlands herrlandslag i fotboll och förebild för många unga.

Speciellt unga personer ska våga prata utan krav på att det måste vara perfekt.

– Jag gav kampanjen ett ansikte för jag tycker språkfrågan är mycket viktig. Speciellt unga personer ska våga prata utan krav på att det måste vara perfekt, säger Sparv som fått många positiva språkbad under sina drygt 17 år utomlands i England, Sverige, Holland, Tyskland, Danmark och som bäst som fotbollsproffs i Grekland.

I videon uppmanar Sparv på sin egen dialekt var och en att modigt tala sitt eget språk.

– Språket är en attityd. Man glömmer till exempel lätt sin egen dialekt och börjar prata högsvenska i stället, säger han.

Ny nationalspråksstrategi utarbetas

Enligt statsminister Sanna Marins regeringsprogram ska en ny nationalspråksstrategi utarbetas för att trygga allas rätt att få service på de två nationalspråken och förbättra språkklimatet i en föränderlig språkmiljö.

Enligt justitieminister Anna-Maja Henrikssons åsikt har den nuvarande regeringen ett av de bästa regeringsprogrammen någonsin ur ett språkligt perspektiv.

– De språkliga rättigheterna, samt förverkligandet av dem nämns i varje strategisk helhet i regeringsprogrammet, sade hon i en videohälsning på Svenska nu-nätverkets delegationsmöte i november.