Språkkunskaper är alltid bra

Jaakko Laitinen är 28 år och blev juris magister 2018. Redan under det första studieåret vid Helsingfors universitet jobbade han som office support på Roschier och har senare både jobbat som trainee och skrivit pro gradu för samma advokatbyrå.

– Det har inte ställts några konkreta krav på kunskaper i svenska men när jag sökte jobb i branschen har jag personligen upplevt att man förhåller sig positivt till språkkunskap, säger han.

Laitinen berättar att engelska används allt mera som arbetsspråk i branschen och att finska allmänt taget är ett måste i Finland. Men att kunna svenska ger många fördelar.

Att kunna tala om svårare frågor på sitt modersmål kan vara avgörande för att få fram viktiga nyanser.

– På en advokatbyrå måste man ha klienternas förtroende och då är språket ett viktigt arbetsredskap. Vi har såväl svenska som finländska klienter som gärna önskar få rådgivning på svenska.

– Att kunna tala om svårare frågor på sitt modersmål kan vara avgörande för att få fram viktiga nyanser. Därför vill många svensktalande klienter helst tala sitt modersmål också då det gäller affärsjuridik, säger han.

Nyttan av att kunna svenska bra kom fram även i studierna då Laitinen aktivt deltog i ämnesföreningen Pykäläs verksamhet som ansvarig för det nordiska samarbetet. Då var kontakterna till det övriga Norden i centrum.

– Fast engelska var det övergripande språket i det nordiska samarbetet blev det mycket svenska vid kontakter med studenter från Sverige och även med de svenskspråkiga ämnesföreningarna i Finland.

– Att tala svenska med studenter från Norge och Danmark som i sin tur talar sina modersmål var mera utmanande men i viss mån fungerade också det. Det här gav en annan dynamik som i slutändan har gett goda kollegiala vänner i de övriga nordiska länderna, säger han.

Språktjänster vid domstolarna

Där Jaakko Laitinen huvudsakligen har slagit sig på affärsjuridik på den privata sidan satsar andra jurister på en karriär inom det officiella domstolsväsendet eller skapar sig tilläggskompetens genom att via en ettårig domstolspraktik bli tingsnotarie.

I det här fallet kan man ha konkret nytta av att kunna svenska bra eftersom det i vissa domstolar finns tingsnotarietjänster som kräver särskilda språkkunskaper. Bakgrunden till detta är att sammanslagningen av domstolar annars lätt hade lett till att servicen på det andra nationalspråket kunde ha blivit lidande.

Det finns sammanlagt åtta dylika tjänster med krav på utmärkta kunskaper i svenska.

Domarutbildningsnämndens sekreterare Jaakko Turunen berättar att det finns sammanlagt åtta dylika tjänster med krav på utmärkta kunskaper i svenska. Av dem finns tre vid Österbottens tingsrätt, två i Västra Nylands tingsrätt och en var i tingsrätterna i Helsingfors, Östra Nyland och Egentliga Finland. Dessutom finns det två tingsnotarietjänster på Åland med krav på utmärkta kunskaper i svenska.

– Då det ställs särskilda språkkrav innebär det att om den sökande inte fyller kraven på utmärkta språkkunskaper kan han eller hon inte bli vald. I praktiken har det ställvis rått brist på sökande till de här språktjänsterna. I några fall har vi fått utlysa tjänsten på nytt. Därför kan man bra säga att det är lättare för jurister med utmärkta kunskaper i svenska att få en tingsnotarietjänst, säger Turunen.

Det är lättare för jurister med utmärkta kunskaper i svenska att få en tingsnotarietjänst.

Han konstaterar att det inte finns några andra språk som omfattas av kravet på särskilda kunskaper än svenska och finska.

– Alla tingsnotarier måste givetvis ha nöjaktiga kunskaper i det andra nationalspråket, säger han.

Det är ett större sug på två- eller flerspråkiga jurister på marknaden.

Turunen funderar om den ställvisa bristen på sökande till de så kallade språktjänsterna beror på att jurister med goda språkkunskaper lätt får bättre betalda jobb på andra håll, exempelvis inom affärsjuridiken.

– Det är helt enkelt ett större sug på två- eller flerspråkiga jurister på marknaden, säger han.