Rätten tillhör alla!

Blogit ja Kolumnit
30.01.2019 • Tuula Linna

Temat för Juristförbundets 75-årsjubileum låter som en självklarhet i en västerländsk rättsstat, men tyvärr fungerar inte allt på önskat sätt ens i ett rättssamhälle. Under innevarande år kommer Juristförbundet att lyfta fram olika missförhållanden i rättsskipningen.

Alla finländare har rätt att väcka talan mot vem som helst, när som helst och i vilken sak som helst. Om den som väcker talan har tillräcklig grund och tillräckligt juridiskt intresse bedöms och behandlas hans eller hennes talan.

Rättslig prövning borde alltså inte stöta på patrull. Trots detta handlar det ofta om vilka resurser samhället och de berörda parterna är beredda att satsa på den rättsliga behandlingen och vad man avser med uppnående av rättigheter.

Med vår kampanj utmanar vi hela samhället att inleda en diskussion om hindren för rättslig prövning. Perspektiven på frågan är många. Nedan följer några.

Framöver är det viktigt att den finländska rättsordningen erbjuder ett mångsidigt och flexibelt rättsskydd. ”Rätten tillhör alla” betyder inte automatisk rätt att driva små tvister i domstol, åtminstone inte på motpartens bekostnad.

Rättsväsendet skall inte öda resurser på att utnyttja samma mekanismer och förfaranden i små och stora fall. Både den personella sammansättningen och förfarandet borde anpassas till respektive fall eller mål.

Rättsväsendet skall inte öda resurser på att utnyttja samma mekanismer och förfaranden i små och stora fall.

I civila ärenden kan man välja summarisk behandling, tvistebehandling, förlikning i och utanför domstol samt skiljemannaförfarande. Det behövs dock fler alternativa förfaringssätt så som smidig behandling av mindre ärenden. Tvister gällande summariska ärenden borde inte handläggas i domstol utan genom ett förmånligt skriftligt/elektroniskt ”småsaksförfarande” till fast pris.

Vi får inte glömma att rätten även tillhör de starka i samhället. Har vi välfungerande alternativ för tvister mellan exempelvis internationella storföretag? Skiljemannaförfarandet tarvar definitivt vidareutveckling.

I ringa fall är rättsfriden ofta viktigare än bokstavliga lösningar.

Med ”rätt” avses både rättsliga lösningar och rättsfrid. I ringa fall är rättsfriden ofta viktigare än bokstavliga lösningar. Oense parter borde ges möjlighet att genom förlikning nå ändamålsenliga slutresultat av hög kvalitet.

Domstols- och advokatförlikning är ett emotsett rättsalternativ. De mindre bemedlade i samhället borde ha tillgång till välfungerande offentligt finansierade förlikningstjänster.

Staten har inte satsat lika mycket resurser på tvistefrågor som på straffrättsliga frågor. Resurseringen har lyckats bättre i det straffrättsliga segmentet än i tvisteärenden. Ringa brott och förseelser får en lättare behandling än grova brott.

Eftersom alla brott, stora och små, skall behandlas har samhället med kostnadseffektiviteten för ögonen haft vilja att utveckla brottsprocesserna. Lyckligtvis är revideringen av förvaltningslagen på slutrakan.

Det är dags att lägga manken till för uppnående av ett smidigt rättsväsende.

Vår långsamma domstolsbehandling är en skam- fläck för Finland. Staten betalar 1 500 euro per år i fördröjningsersättning. Denna borde endast vara en tillfällig nödlösning. Det är dags att lägga manken till för uppnående av ett smidigt rättsväsende.

Nyskapande kräver satsningar – nu under valåret kan vi fordra nya grepp av politikerna och beslutsfattarna.

Samtidigt som vi hävdar att rätten tillhör alla bör vi inse de ekonomiska realiteterna. Resurserna bör på hållbart vis fördelas enligt frågornas och ärendenas dignitet. Resursvishet är en av rättsskipningens hörnstenar.

Tuula Linna är Juristförbundets ordförande.