Det mindre nationalspråket behöver synlighet

Det intressanta är att organisationen fungerar över de politiska gränserna och består av representanter för alla riksdagspartier med svensk verksamhet.

– Det betyder att vi verkar för en levande tvåspråkighet och ett tolerant och jämlikt språkklimat. En viktig uppgift är att bevaka de språkliga rättigheterna vid handläggningen av ärenden i domstolar och andra myndigheter, säger folktingssekreterare Markus Österlund.

Mycket av Folktingets arbete sker mot bakgrunden.

Folktingets sakkunniga på social- och hälsovårdsfrågor, Johanna Lindholm konstaterar att mycket av Folktingets arbete sker mot bakgrunden av att tvåspråkigheten i praktiken inte fungerar automatiskt.

– I kommuner där den svenskspråkiga minoriteten är relativt stor är den språkliga servicen inget större problem. På orter där andelen svenskspråkiga är klart lägre funkar servicen ofta inte i praktiken fast allting formellt ser korrekt ut, säger hon.

Nationalspråk, inte minoritetsspråk

Folktingets rötter går tillbaka till lantdagen 1919. Organisationen blev lagstadgad 1986, då lagen om statsbidrag till Svenska Finlands folkting trädde i kraft. Den nuvarande lagen om Folktinget är från 2003.

Åsikterna om vårt berättigande går i vågor.

– Åsikterna om vårt berättigande går i vågor. Som tur är har många finsktalande politiker genom åren varit för en levande tvåspråkighet, vilket till exempel tagit uttryck i en nationalspråksstrategi.

– Liknande språkplanering görs även i till exempel Belgien, Luxemburg, Irland och Schweiz. Den förra regeringen var inte särskilt mottaglig för våra kommentarer medan vi har god kontakt med den nuvarande, säger Österlund.

Oberoende av regering ger Folktinget i egenskap av lagstadgad organisation utlåtanden om lagförslag som har särskild betydelse för den svenskspråkiga befolkningen.

De tyngsta frågorna på vårt bord de senaste åren har att göra med social- och hälsovård, utbildning och rättsväsende.

– De tyngsta frågorna på vårt bord de senaste åren har att göra med social- och hälsovård, utbildning och rättsväsende. Vi försökte till exempel in i det längsta försvara tingsrätterna i Borgå och Raseborg för att säkerställa en genuin svensk service, säger Österlund.

Tingsrätten i Östra Nyland slogs dock i början av 2019 ihop med tingsrätterna i Vanda, Hyvinge och Tusby medan Västra Finlands tingsrätt slogs ihop med Esbo tingsrätt.

Negativt ur språklig synvinkel var bland annat att man fattade beslut om att flytta kanslifunktionerna i Borgå och Raseborg till Vanda och Hyvinge respektive Esbo.

Det finns en stor risk att rekryteringen av svenskkunnig kanslipersonal till Vanda och Esbo försvåras.

– Sammanträdesplatserna är kvar på orterna men det finns en stor risk att rekryteringen av svenskkunnig kanslipersonal till Vanda och Esbo försvåras, säger Kristina Beijar som är Folktingets sakkunniga i förvaltningsärenden.

Nödcentralerna nu bättre på svenska

Enligt lagen ska statliga myndigheter och myndigheter i tvåspråkiga kommuner ge service på både finska och svenska.

När det gäller statliga myndigheter har man som finlandssvensk rätt att använda sitt eget språk oberoende av var man bor.

– När det gäller domstolsväsendet har man vid en tvåspråkig domstol alltid rätt att använda sitt eget språk.

– Däremot varierar handläggningsspråket beroende på vilken typ av mål det är fråga om och vilka parternas språk är. I brottmål ska också enspråkiga domstolar beakta den enskilda människans språk genom exempelvis tolkning, säger Lindholm.

Nödcentralerna har stor brist på svenskkunnig personal.

Nödcentralerna har stor brist på svenskkunnig personal och Folktinget har aktivt drivit på utbildning av nödcentralsoperatörer inom de tvåspråkiga områdena.

– Den första tvåspråkiga kursen utexaminerade nyligen operatörer i Vasa. Den svenska servicen har samtidigt förbättrats genom att det nya nödcentralsdatasystemet Erica gör det möjligt att registrera operatörernas språkkunskaper och att överföra svenskspråkiga samtal mellan nödcentralerna. Det var inte möjligt med det gamla datasystemet, säger Beijar.

Långköraren inom finländsk politik, social- och hälsovårdsreformen, är också på den nya regeringens agenda och därmed aktuell för Folktinget.

– Den nuvarande regeringens goda inställning till svenska framgår till exempel av att vi direkt kallades till diskussioner om hur svenskan borde beaktas i vårdreformen, säger Lindholm.